Målgrupper
 
Du som arbetar med inom vård och omsorg av äldre, utveckling av äldreboenden eller t ex är anhörig. 
​
Du kan t ex vara:
Kvalitetsansvarig/utvecklare
Chef inom äldreomsorgen
Förvaltningschef
Socialchef
Verksamhetsutvecklare
Anhörig
Fastighetsutvecklare samhällsfastigheter
Utvecklare av äldreboenden
Inköpare
Inredare 
Politiker
Dietist
Sjuksköterska
MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska 
MAR Medicinskt ansvarig rehab
Arbetsterapeut
Fysioterapeut
Undersköterska
Biståndshandläggare
Journalist

Och så - alla andra med ett brinnande intresse för äldres hälsa och välmående.

Lite mer om webbinariet
 

Är du nyfiken på hur ni, utifrån det senaste om neurokognitiv forskning, kan tänka när ni inreder äldreboenden såsom matsal, vardagsrum och andra allmänna rum och hur ni kan anpassa miljön för att äldre ska må bra samt få i sig den mat de behöver? Forskningen kan även appliceras för dig som arbetar inom hemtjänst eller t ex är anhörig.

​

Bakgrund

Undernäring hos äldre är ett komplext ämne. Därför förmedlar vi på ÄTUP upp många olika delar kring måltiden i våra digitala kunskapslyft. Ett av dem är kognitionskunskap.

 

Vi lärde känna Beata precis när vi startat ÄTUP och redan efter första mötet var vårt samarbete en självklarhet. Alla som redan gått våra kunskapslyft har fått smakprov på hennes förmåga att förklara, med enkla och lättbegripliga exempel, hur vi kan stötta sköra äldre att få i sig maten de behöver - tack vare kunskapen hon förmedlar om våra hjärnors funktion.

 

Nu djupdyker vi i temat och ger dig möjligheten att hänga med på ett digitalt studiebesök med Beata.

 

​

Om Beata Terzis

Beata Terzis är leg. neuropsykolog och med dr. inom området kognition och demens. Beata är sakkunnig inom demens och kognition samt medförfattare till fackböcker inom bl.a. ämnet utredning av demenssjukdomar samt bemötande av personer med kognitiva nedsättningar.

Hon föreläser för och utbildar olika kategorier av vård och omsorgspersonal samt anhöriga. Hennes utbildningar tar sin utgångspunkt i hur medarbetare och anhöriga på ett bättre sätt kan förstå och bemöta den som drabbas av kognitiva nedsättningar.

​

Kunskap om hur hjärnan fungerar är ett viktigt redskap i mötet med våra medmänniskor. Särskilt viktigt är det i mötet med individer som har kognitiva nedsättningar då det ger oss redskapen för ett adekvat bemötande. Dessutom bidrar denna kunskap till självkännedom om hur vi själva fungerar vid t.ex. stress.

Genom ökad kunskap om kognition blir det därför möjligt att förbättra livskvalitén för personer med kognitiva nedsättningar och samtidigt känna en ökad trygghet och säkerhet i sin arbetsvardag