Ny rapport: Nästan varannan äldre riskerar undernäring – vi hjälper er att förebygga
- 9 juli
- 3 min läsning
DN Ledare lyfter i veckan ett av de mest angelägna, men samtidigt mest förbisedda, problemen i svensk äldreomsorg: undernäring bland äldre.
Bakgrunden är Livsmedelsverkets nya rapport om de hälsoekonomiska aspekterna av undernäring hos äldre. Om vi ser till personer över 65 år handlar det om ungefär 40 procent. Samhällskostnaden uppskattas till drygt 7 miljarder kronor per år. Livsmedelsverket
Nästan varannan äldre person i Sverige är alltså redan undernärd – eller riskerar att bli det.
Det borde få oss alla att stanna upp.
För undernäring handlar inte bara om mat. Det handlar om ork, immunförsvar, fallrisk, sårläkning, muskelstyrka, återhämtning, och livskvalitet. Det handlar om att äldre människor ska få möjlighet att leva, inte bara överleva.
Och det viktigaste av allt: undernäring går i hög grad att förebygga.
Det är precis därför jag brinner för prevention. Det har jag gjort i 30 år, för olika grupper. De senaste drygt 10 åren brinner jag speciellt för den äldre generationens hälsa.

När en äldre person börjar äta lite mindre, tackar nej till mellanmål eller går ner i vikt handlar det sällan bara om “dålig aptit”. Det kan vara början på en negativ spiral som påverkar hela hälsan. Undernäring uppstår sällan över en natt. Den smyger sig på.
Någon börjar äta mindre. Tappar vikt. Blir tröttare. Rör sig mindre. Tappar muskelmassa. Får sämre balans. Faller lättare. Orkar ännu mindre. Och plötsligt har ett förebyggbart problem blivit ett vård- och omsorgsproblem med stora mänskliga och ekonomiska konsekvenser.
Det är därför kunskap i vardagen är så avgörande.
Under de senaste fem åren har vi genom ÄTUP-metoden sett vilken kraft det finns i att höja kunskapen hos dem som möter äldre varje dag. När omsorgspersonal får rätt kunskap, rätt verktyg och en gemensam förståelse för varför måltiden är så mycket mer än “mat på en tallrik” – då händer något.
Team börjar se signaler tidigare. De förstår varför mellanmål, protein, måltidsmiljö, bemötande, konsistensanpassning och individanpassning spelar roll. De får ett språk för att prata om mat, aptit och risker. Och de börjar arbeta mer förebyggande tillsammans.
Det är prevention i praktiken.
Vi har nu fem års erfarenhet av att ÄTUP-metoden fungerar. Över 80 verksamheter har blivit ÄTUP-certifierade och tusentals medarbetare har genomgått utbildningen. Vi ser gång på gång samma sak: när kunskapen höjs i hela teamet förändras arbetssättet.
Medarbetarna blir tryggare, mer engagerade och mer uppmärksamma. Måltiden får högre status. Risker fångas upp tidigare. Och seniorerna får bättre förutsättningar att äta, orka och må bättre.
Det här är inte en quick fix. Men det fungerar.
Självklart behövs politiska beslut, resurser och strukturer. Men mycket av preventionen sker också i det lilla, nära och vardagliga.
Vi vet redan mycket om vad som behövs. Vi har metoden som fungerar. Vi har personal som vill göra rätt – men som behöver rätt förutsättningar. Nu behöver vi gå från debatt till handling.
Och vi behöver börja där effekten blir som störst: hos människorna som varje dag möter våra äldre - till exempel i hemtjänsten.
Följ med hem till Kurt i Sollentuna där hemtjänstens medarbetare blir seniorernas hälsocoacher.
Följ med hem till Forozande i Sollentuna där hemtjänstens medarbetare blir seniorernas hälsocoacher.
Är du nyfiken på hur ÄTUP-metoden kan implementeras i din verksamhet eller kommun? Här gärna av dig till mig, Janina Blomberg, Kostvetare och medgrundare ÄTUP:janina@atup.se Vill du få hela DNs artikel? Mejla mig: Janina@atup.se Varma sommarhälsningar Janina


